Norrskogs ståndpunkt

Norrskogs ståndpunkt

Aktuella frågor som rör dig som äger skog

Skogsbruk – en del av lösningen

Växande skog fångar växthusgasen koldioxid och omvandlar den till en förnybar och återvinningsbar råvara. Det är just den typen av naturliga processer som ger möjligheter för omställningen till ett hållbart samhälle.

Forskning vid bland annat Mittuniversitetet (Bishnu Chandra Poudel, 2014) visar att det svenska skogsbruket, genom kollagring i skog och substitution av fossila råvaror, åstadkommer en avsevärt större långsiktig klimatnytta än vad ett extensivt skogsbruk eller obrukade skogar kan göra.

Inom Future Forests vid SLU har man visat på den mycket stora potential till ytterligare positiva klimateffekter som kan nås genom att det svenska skogsbruket tillvaratar de möjligheter till ökad tillväxt som finns.

Skogsnäringen är Sveriges viktigaste basnäring. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 11–13 procent.

Skogen ger underlag för en mycket stor del av den svenska välfärden. Då den växer nästan överallt finns jobben i hela landet, men framförallt utanför storstads­regionerna. Så länge vi fortsätter att bruka skogen med ett tydligt sikte på kommande generationer är den en resurs som aldrig tar slut!

Skatt på avstånd

Regeringens planer på en så kallad vägslitageavgift skulle drabba folk och företag som lever och verkar i norra Sverige särskilt hårt. Så länge det inte finns alternativ, som järnvägs- eller båttransporter, skulle en sådan avgift inte alls påverka mängden lastbilstransporter, utan bara innebära en sänkt konkurrenskraft för landets glest befolkade delar. Skogsnäringen skulle drabbas hårt, eftersom alla virkestransporter från skog till industri åtminstone till en del måste ske med tung lastbil.

Norrskog menar att produkter baserade på uthålligt skogsbruk är en bärande del i ett fossilfritt samhälle. Sådana produkter produceras framförallt i Sveriges skogsbygder, där det ofta är långt till hamnar och järnväg. En straffskatt på avstånd vore därför oklok både från närings- och miljösynpunkt. 

Fjällskogens värden måste räknas!
På 1980-talet stod de fjällnära skogarna, och deras höga naturvärden, i centrum för den skogspolitiska debatten. Som en följd av detta har dessa skogar i mycket stor utsträckning undantagits från konventionellt skogsbruk, med betydande konsekvenser för regionen som följd. Dagens diskussion om ”skyddad skog nedanför det fjällnära området” missgynnar norra Sverige då definitionen i praktiken betyder att mycket stora arealer med höga naturvärden, som redan är undantagna från skogsbruk, inte räknas.

Äganderätt och frihet under ansvar

Äganderätten är reglerad i regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar. Detta är viktigt, eftersom äganderätt är en förutsättning för ett långsiktigt skogsbruk där ägaren tar ansvar för att det kommer upp ny skog, trots att denna kommer att kunna skördas först av kommande generationer.

I grundlagen står det också att ”om det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad så att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras har den berörde rätt till ersättning enligt vad som anges i lag”. Denna princip är avgörande för skogsägarnas förtroende för myndighetsutövningen i skogen. Den som är trygg i att man kan tillgodogöra sig de värden som man själv, eller föregående generationer, byggt upp, vågar också investera i att bygga upp värden för framtiden.

Norrskog arbetar hårt för att värna äganderätten, och för att hjälpa skogsägare som drabbas av inskränkningar i möjligheten att bruka sin skog.

Nationellt skogsprogram

Rapporterna från arbetsgrupperna i det Nationella skogsprogrammet bearbetas i regeringskansliet, med målsättningen att ett program ska presenteras under 2017. Ingen information finns om huruvida programmet blir i form av en proposition, regeringsuppdrag till lokala myndigheter eller något annat. Inte heller är det klart om programmet presenteras under våren eller om det blir efter sommaren. Norrskog har deltagit i det nationella skogsprogrammet och avser även att delta i eventuella regionala fortsättningar. Läs Norrskogs remissvar här.

Landsbygdskommittén

Den parlamentariska landsbygdskommittén har presenterat ett slutbetänkande med 70 förslag avsedda att stärka landsbygdens utveckling. Norrskog är remissinstans. Flera av förslagen är bra, men Norrskog efterlyser bl. a.  en mer samordnad landsbygdspolitik (Det är t ex inte rimligt att en regering som säger sig vilja utveckla landsbygden samtidigt vill ha kilometerskatt på transporter.), större fokus på landsbygdens roll vid omställning till en bioekonomi och även mer fokus på infrastruktur i form av vägar och järnvägar. Läs Norrskogs remissvar här.

Översyn SVL

En utredning som ska slutredovisas den 15 oktober 2017, tittar nu bland annat på:

Om det är skogsägaren eller någon annan, t. ex. Norrskog, som är ansvarig, enligt SVL, för vad som händer på en fastighet? Frågan gäller även vem myndigheterna ska kommunicera med – skogsägaren eller någon annan. Norrskog menar att det alltid är skogsägaren som ansvarar för vad som händer på fastigheten – så länge inte annat överenskommits i ett avtal.

Vem eller vilka som ska ha rätt att överklaga myndigheters beslut enligt SVL. Starka krafter argumenterar för att allmänheten, med stöd i den sk. Århuskonventionen, ska ha rätt att överklaga alla myndighetsbeslut som rör miljöfrågor. Norrskog och resten av skogsnäringen menar att detta skulle leda till en helt orimlig situation och en ohanterlig byråkrati.

Art- och habitatdirektivet

Den svenska tillämpningen av EU:s art- och habitatdirektiv gjordes utan djupare analys av konsekvenserna i skogsbruket. När lagstiftningen nu börjat tillämpas har det visat sig att den kan tolkas och tillämpas på ett sätt som i stort sett omöjliggör skogsbruk på stora delar av skogsmarken. Miljööverdomstolen har i en dom slagit fast att myndigheter inte får göra allvarliga inskränkningar i markägarens brukanderätt, utan att denne ersätts. Fler mål väntar på avgörande i domstol. Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets generaldirektörer har bett regeringen att se över lagstiftningen. Tills vidare råder stor osäkerhet i frågan.

Samverkansprocess nyckelbiotoper

Begreppet nyckelbiotop infördes på 1990-talet för att beskriva, identifiera och skydda restbestånd med höga naturvärden i det brukade skogslandskapet. Skogsbruket åtog sig frivilligt i miljöcertifieringarnas regler att avstå från att avverka nyckelbiotoper. Med tiden har det visat sig att nyckelbiotoperna är fler och större än vad som väntades, och att detta, särskilt i nordvästra Sverige, skapar stora problem. Skogsstyrelsen har initierat ett samverkansprojekt där skogsbruk, myndigheter, forskning och miljörörelse skulle försöka att hitta metoder och synsätt som gör balansen mellan miljö och brukandeintressen lättare att väga av. Dessvärre lämnade såväl den ideella naturvården som forskningens representanter processen redan i inledningen.

Norrskog medverkar i arbetet, och menar att begreppet ”nyckelbiotop” måste reserveras till de mest värdefulla biotoperna i ett landskap. Miljövärden som finna på många platser i ett landskap kan inte vara nyckelbiotoper.

Samverkansprocess skogsproduktion

Skogsstyrelsen har initierat ett samverkansprojekt där skogsbruk, myndigheter, forskning och miljörörelse tillsammans ska försöka hitta vägar till en ökad produktion av skogsråvara, utan att miljöambitionerna sänks.

Norrskog medverkar i arbetet, och menar bland annat att myndigheterna måste fokusera på skogsägarnas engagemang och drivkrafter för att detta ska lyckas. De skogsägare som inte är trygga med att de kan tillgodogöra sig värden som de själva, eller deras företrädare, har byggt upp, investerar knappast i ökad skogsproduktion som kan nyttjas först av kommande generationer.